saltglad

Idag är det tillräckligt svalt ute för att man ska kunna ha fönstrena öppna. För första gången på 40 dagar stack jag ut huvudet genom fönstret i badrummet och kände doften av regn och våt cement. Och jag log. Det känns hemma. Det är tillräckligt svalt för att jag ska kunna ha på mig min illrosa plyschdress från IKEA utan att bli för varm!

Lidia skulle till skolan en halvtimme tidigare idag, vilket inte precis gav henne bättre morgonhumör. Hon var sur på mig ända tills vi var ute på gatan (ni skulle ha sett hennes min i hissen på väg ner). Jag lyckades i alla fall tigga till mig en liten puss på kinden när jag lämnade henne utanför "Barnskola Andersen" vid halv tio.

I eftermiddag börjar kursen. Det blir roligt! Men nu ska jag dricka kaffe och äta gifflar, lyssna på svensk musik, titta på min svenska flagga på väggen samtidigt som jag känner doften av nattens regn genom fönstret.

Det är faktiskt ett av de finaste svenska orden....rrrregn.

"Idel solsken ger öken." (Arabiskt ordspråk)


Och en liten tanke till Mikael som reser till Indien idag. Lycka till! Fast han kommer inte att läsa det här ändå.