saltglad

..och just när jag tog tag i bandet till solskyddet för fönstret så blixtrade bordslampan till och slocknade. Mörker.
Helt patetiskt började jag trycka på lampknappen, sådär som man gör, på-av, på-av, men naturligtvis utan resultat.
Min mörkrädda sida bestämde sig för att genast försöka få sällskap genom att snabbt som ögat skicka iväg tre sms och bestämde mig för att inte röra mig ur fläcken utan stanna i sängen.
Men efter bara ett par minuter blev jag tvungen att gå ut i den mörka lägenheten! Och när jag väl hade gått till toan och tillbaka så var mörkret inget problem längre.
Satte mig  fönstret i mitt rum och tittade på fullmånen och den mörka delen av kvarteret runt omkring.

Efter lite drygt en halvtimme blinkade det till och ljusen tändes. I samma stund steg ett samstämmigt jubel och spridda applåder i kvarteret. Jag blev så full i skratt att jag fick tårar i ögonen. Det är Spanien i ett nötskal för mig.

Kom att tänka på sista avsnittet i "mysteriet på Greveholm" (ja, jag och min syster kan nästan hela serien utantill).

"Jaaaaaa, vi har bild!"