saltglad

Blicken har fastnat någonstans i horisonten, mellan gråtonerna av himmel och storstad. I mitt bröst finns ett litet fack redo att fyllas med ångest och självömkan. Men än så länge är den tom och de andra avdelningarna i känsloregistret nedsläckta. Ordet "helg" är en osalig ande som sveper omkring, flåsar mig i nacken och dimmar min blick med sin sunkiga andedräkt. Jag vill bara rusa ifrån allt och alla, allra helst mig själv.
Men jag är alldeles för otränad för att orka.