saltglad

Nu sitter jag här igen. För att hela spanska familjen fortfarande sover siesta. Jaja, då hör de väl av sig när de vill att jag ska komma. Tar lite mellanmål sålänge. Det är så mitt liv är här. Så fort jag fått lite rutin på saker och ting så händer det något nytt.

"Jag får liksom ingen ordning på mitt liv
Det kan var så förfärligt
det kan vara så bra
Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd
Det kanske var pundigt
det kanske var bra"

Har jämfört liv med Linn idag. Hon verkar ha det sjukt underbart! Hade det varit för några dagar sedan så hade jag blivit avundsjuk. Men nu är det idag, och jag väljer istället att tänka "sådär kan väl jag också få det, om jag bara lägger manken till!"
För det är lite så också, att Linn är lite bättre på att stå på sig än vad jag är. Men jag har slutat att ta på mig skulden eller känna mig dum när jag väcker familjen i siestan. De får väl tala om för mig hur de vill ha det i så fall. Det är väl mer deras problem än mitt.
Så.
Här sitter jag igen. Och så är jag bäst.

P.S. Tack lillasyster för uppdateringen om nya Winnerbäcklåten! Lasse är kung! D.S