blågul spansk jul

Där sitter jag och tittar ut i luften med ett berg av mjukisdjur och barbies över mig. En ful och skäggig mansdocka (kallad 'papa noel' (jultomten)) sjunger hysteriskt jingle-bells med sina blinkande lampor så att det tjuter i mina öron. Lidia (2år) står på golvet framför mig och ömsom ger mig ömsom tar ifrån mig leksaker. "Du får inte slänga dem." säger hon hela tiden. Jag blinkar bort stillblicken och tittar på sakerna i min hand. Vad är det för sorts slump som gör att kritorna jag fått är just en blå och en gul?

Well, den här veckan har abuela (mormor) Marife kommit med mat åt Lidia varje dag. Idag hade hon med sig så att det räckte (och blev över) även till mig. Friterad fisk med pommes frites. Ingenting mer till, inga grönsaker, ingen sås, bara ett glas vatten. Bra mat känner jag, men jag måste varit hungrig för rätt som det var hade det gulbruna berget på min tallrik försvunnit.

Jag har faktiskt varit ganska duktig idag. Gick ut med soporna (applåder!), diskade och var och shoppade helt ensam. Jag provade oysho's (pyjamas-/underklädesaffärens) slinkigaste nattlinne (men köpte det inte) och handlade mössa, vantar, sjal, brosh, svart långärmad t-shirt och knälånga stickade strumpor istället. Nöjd med mig själv.

Ännu mer nöjd är jag för att Marife lovat mig och Lidia (jag är nog lika glad som Lidia, om inte gladare) att vi ska gå på promenad och titta på "los reyes magicos(?)"-nånting (är det de tre vise männen?) vid köpcentrat där de byggt upp en skridskobana(!), karuseller, godisstånd och hoppborgar etc.etc. Vi blev också lovade att få churros con chocolate till merienda (=något friterat våffelliknande med choklad till mellanmål) -yupi!

Och jag är jättenöjd eftersom Silvia berättade att det är fiesta (fest/ledigt) måndag och tisdag nästa vecka så vi kom överens om att vi kan baka lussekatter då. Silvia trodde att Marife och Marian gärna ville vara med på det också. Kanske borde jag plugga lite ord så att jag kan förklara hur man firar jul i Sverige när jag ändå håller på.

Nu äter jag pepparkakor (IKEA-köpta), dricker varm choklad (nestlé) och tänker på Vidar som är någonstans i Europa helt ensam. Jag vet inte exakt vart eftersom batteriet i hans telefon dött. Jag kan inte låta bli att oroa mig (det är väl inte konstigt!). Var rädd om dig!

Kommentarer
Postat av: mamma

åh, vad mysigt det låter. Längtar lite efter goda churros con chocolate att äta tillsammans med dig.

puss o kram

2009-12-04 @ 20:51:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0