casa de las estrellas

Det är trångt och varmt i det mörka baksätet. Jag tittar ut genom rutan och njuter av att kunna se natthimmlen som bara lyses upp av himmlakropparna.
-vad tittar du pa? Lidia ser på mig med nyfikna ögon.
-Jag tittar pa stjärnorna. Forklarar jag allvarligt. Jag betraktar hennes lilla ansikte i mörkret där vi sitter. Hon ser ut genom fönstret.
-Ser du pa stjärnorna där nere? Säger hon och lägger huvudet på sned. Förvånad vänder jag mig om.
-...det är inte stjärnor, säger jag dröjande, det är en stad. Ljusen kommer från husen i en by. Lidia ser ut att fundera igen. Sedan säger hon bestämt;
-Ljusen från stjärnornas hus.
Och jag tyckte det lät så vackert att jag inte fick fram något mer än ordet "bonito" i en viskning när jag åter vände blicken mot platsen i horisonten där stjärnhimmlen och marken möttes i ljusen från en glödande stad.

Jul i Spanien; matlagning halva julafton, pa kvallen at vi julmiddag bestaende av champagne, skaldjur, fisk, vitt brod, jamon, korv, ost osv.
Under natten hade tomten varit dar och lamnat paket. Vi at mat, samma som kvallen innan, och drack mer vin och champagne. Massor av mandelgodisar i olika former. Julklapparna var bara till barnen och de fick leta upp paket med sitt namn och slita av pappret allt eftersom de tog ur hogen. Sedan var det inte mycket mer med det.

(kortkortkortversionen, men ni far forsta att det tog nastan en timme eller sa (kanns det som i alla fall) att plita ihop texten ovan med alla dess ö å ä som fick klippas och klistras in for hand!)

Tack for alla julhalsningarna i alla fall. Det var fint att lasa!

Quiero vivir
quiero gritar
quiero sentir
el universo sobre mi
quiero correr en libertdad
quiero encontrar mi sitio

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0