saltglad

Jag har blivit bestulen. Två gubbar som skulle göra rent taket med någon maskin ökade användningen av min dörrklocka med 400% och ville låna mitt väggjack för att slippa dra maskinsladden genom trapphuset. Så snäll som jag är öppnade jag fönstret och drog in den skitiga sladden. Tyvärr fungerade inte maskinen och efter några timmars försök gav de upp att använda min lägenhet.
Direkt när de hade gett upp märkte jag att det inte fanns någon ström i mina väggkontakter och nu på kvällen är det fortfarande bara AC:n och taklampan som fungerar i mitt rum.
De stal elen i mina kontakter!
Avvaktar till imorgon och hoppas att det hoppar igång av sig självt (det har hänt något liknande förut) men om det inte ordnar sig får jag säga till någon, för så kan jag ju inte ha det!

För övrigt har jag varit på strålande humör hela dagen. (Tack för det)
Har inte varit någon tung arbetsbörda precis. Hämtade Lidia imorse kvart i nio, lämnade henne på dagis, hämtade henne från dagis, tog henne till mormorMarife, badade henne, hjälpte till att mata henne och sedan gick vi på promenad och därifrån gick jag hem.

Jag går på gatan bland bussar och bilar som tutar, moppar och bågar som accelererar, övergångsställen som tickar grönt, människor som pratar, skriker, går, skrattar, maskiner som hackar hål i asfalten med ett tjockt järnspett, cementblandare som rullar, fåglar som kvittrar, cykelklockor som ringer och Lidia som pekar och babblar (säger godnatt till jungfru Maria och Jesusbarnet på väggen och berättar helt osammanhängande historier om allt möjligt) och jag svarar lite drömmande,
för allt det där överröstas
av något som pinglar i mitt bröst.
Jag lever.
Och jag är glad!