saltglad

Inatt har Lidia mått dåligt och spytt. Silvia tror att det berodde på att hon åt så sent eftersom abuela och Marian oväntat dök upp när hon skulle äta kvällsmat. Detta ledde till att Lidia skulle till dagis en timme senare och jag i min tur blev försenad till skolan jag tänkta anmäla mig till.

Att gå ut på gatan här är att ge sig ut på jakt efter gatnummer och gator som känns lika omöjliga att hitta som perrong 9 och trekvart.

(Å andra sidan Det kan också innebära att man får höra massa "hola guapa, buenos dias", "que pasa bonita?", "tiene mucho calor, eh, guapa?". Det är olika olika dagar men idag har jag hört jag vet inte hur många gånger faktiskt... Det är helt underbart bra för självförtroendet!)

Det tog en timme att hitta skolan jag letade efter. Var tvungen att fråga en vakt som pratade med två män. När jag äntligen fick hjälp upptäckte jag att det måste vara fel skola eftersom kursen jag tänkte gå inte fanns. Jag gick därifrån och sms:ade till Silvia att det var fel. Råkade titta upp och fick se en affär som sålde clinique-produkter! (Hurra!) Bestämde mig för att gå hem eftersom jag var rejält hungrig och trött i fötterna. Då ringde Silvia och sa att jag skulle till ett CLIC som låg på nr 7 och jag hade varit på CLIC på nr 19! Hon hade ringt till skolan och sagt till i receptionen att jag skulle komma. Så det var bara för mig att vända och gå tillbaka igen. Vid det lagret kändes det som om jag ville ge upp och börja lipa. Men det gjorde jag inte förstås!
Hittade till slut rätt och hon i receptionen var jättetrevlig. Hon skrev upp mitt namn och telefonnummer för att kunna ringa och säga när jag ska göra diagnosen för att testa vilken nivå jag ligger på i spanskan.
Traskade hemmåt på ben som är stela av träningsvärk efter gårdagen (yoga och styrketräning+flipflop dödar mina vader).

Nu ska jag nog försöka baka kladdkakor i micron. Vi får se hur det går.
Har dock inte hittat något baksmör/margarin. Fredagskaka :)
Men jag vet inte när jag ska hinna äta den. Får väl ta med och bjuda Lidia också. Då blir hon nog glad. Förresten så var hon riktigt gullig mot mig imorse! Jag gav henne frukost och hon åt alltihop! (klart, magen måste ju ha varit tom vid det laget.)