saltglad

När man kommer till barnskolan så är det första man ser en hög mur med vassa spetsar på toppen. Innanför sticker det upp en brunspacklad byggnad med texten "Escuela infantil" skrivet med blått på vitt porslin. Porten är av järn och det finns ett litet hål att sticka in handen igenom för att kunna lyfta på ett plastlock och trycka på en ringklocka. Jag får nästan stå på tå för att nå den (trots att jag faktiskt är ungefär medellängd här i Spanien). Efter en liten stund kommer det en seño, lärare/fröken, och öppnar. Barnet skjutsas in med barnvagn och allt och man hinner knappt säga hej innan man har fått ett Hasta luego och porten stängs.
Proceduren är densamma fast omvänd när man hämtar.

Min vardag i Sevilla:
08:30 -jag går upp och äter frukost mm.
09.30 -jag går ner för att hjälpa till att klä på Lidia (föräldrarna är hemma)
10.00 -Lidia ska vara på barnskolan
10.05-17.00 -Jag har fri tid att göra vad jag vill (kila runt på stan eller städa eller yoga...)
17.00 -Jag hämtar Lidia på barnskolan
ca.18.15 -Jag badar Lidia
ca.19.00 -Börjar laga kvällsmaten
ca.19.30 -Försöker få Lidia att äta...med blandade resultat.
typ 20.30 -Det går inte att stoppa i ungen en enda tugga till.
21.00 -Lidia placeras i sitt rum med nappflaska och välling, jag läser sagor och sjunger.
Det brukar gå bra när jag nattar henne på kvällen. Vad jag gör annorlunda är att jag sitter kvar ända tills hon somnat. Jag ignorerar henne, men jag finns där i alla fall. Så hon har hittills inte gråtit på kvällen.
Någon gång mellan 21.10-23.00 -föräldrarna kommer hem och jag kan gå upp till min lägenhet.