saltglad

Måndag igen. Efter sex månader på samma ställe har ordet Vardag sprungit ikapp en. Allt känns så mitt emellan! Jolmigt som på tok för utspädd saft. Det är i det läget man börjar irritera sig på småsaker och blir sugen på förändring. Det spelar inte så stor roll om förändringen kommer som en ny frisyr, ommöblering, shoppingfynd, en ny flingsort eller odlandet av en ny hobby. Det viktiga är att det känns lite fräscht och... ja nytt! Jag har inte riktigt orken att ta tag i så mycket nytt. Har sjunkit lite för långt ner i vardagsbekvämligheten, går på rutin och bara travar på som i sömnen. Jag hade nog inte vaknat förän framme i mars eller april någon gång om det inte varit för solen som faktiskt kikat fram igen efter två månaders regn. Idag är det halvklart och solen har retfullt gått i moln varje gång jag stuckit ut min snoriga näsa genom dörren men i alla fall.

Stör mig på städerskan för att hon oavsiktligt (tror jag) får mig att känna mig fruktansvärt ivägen i största allmänhet. Tjejerna (kombosarna påpekar Benni) är ute hela nätterna både vardag och helg. De torkar inte upp om de kladdar och gör av med ett paket chokladflingor i veckan. Förut hittade jag en hel brödlimpa i soporna. Den hade blivit möglig för att de inte ätit av den på fyra veckor! För min del är bröd och yoghurt det jag gör av med mest. Jag har faktiskt försökt prata lite med dem igen. De svarar när jag frågar något men de stannar liksom inte upp för att hålla igång ett samtal utan svarar med ett leende över axeln och ställer inga frågor tillbaka.

Av 187 dagar kan jag garantera att det inte gått en enda utan att jag tänkt på er där hemma. Oavsett vad man gör så blir det så grymt mycket roligare om man gör det med någon man verkligen tycker om och som tycker om en! Jaja, även om jag inte har någon koll på hur många hundratals tårar jag gråtit under det här projektet så är det i alla fall en liten tröst att sitta på en uteservering i början av februari, njuta av 22 grader, strålande sol och bli bjuden på allt.
Well, jag klarar mig nog i alla fall.