saltglad

Det ar sista dagen pa jullovet. Jag sitter pa en bar, omringad av manniskor som pratar ett sprak jag bara delvis forstar och det ar bara ett ansikte jag kanner igen. Man luktar cigarettrok in pa bara skinnet oavsett om man roker eller inte och det tjuter i mina oron, men jag ler. Musik med tydlig puls (som flamenco eller samba) det ar gladje.


Ar det bara jag som kanner att det ar mycket lattare att umgas med killar som man inte kanner an tjejer som man inte kanner, generellt sett? Det samsta med att traffa folk genom nagon harifran ar att alla har en tendens att prata om mig istallet for med mig, for att de tror att jag inte forstar, sarskillt tjejerna pratar hellre om mig verkar det som.

I alla fall, medans tjejerna satt och pratade om frisyrer och klanningar, sa hade jag roligt med killarna nar vi klappade rytmer till musiken eller nar dem och Mercedes forsokte visa mig hur man dansar flamenco. Det var kul aven om alla tittade och fnissade at att jag gjorde fel (elvisp med handerna, gele i hofterna och styltor till ben... typ), well det ar roligt att kunna bjuda pa sig sjalv nar man har kul samtidigt. :) Fast arligt talat ver dem ratt impade for att jag har taktkansla och faktiskt foljde med bra aven om stegen inte blev helt ratt.

Pa lordag flyttar amerikanskorna in. Mercedes sa att jag far ta med dem sa gar vi ut allihop pa lordag. Jag ska fraga dem men om de har jetleg sa tanker jag folja med sjalv. De har ju anda fram till maj pa sig att folja med pa fest! Dethar blir toppen.

Los reyes magos (de tre vise mannen) gav mig ett sminketui och tva bocker, en med spanska verb och en med synonymer. TACK!

Nu ska jag sova for imorgon blir det jobb.

ps. Igar sag jag pa en jatteparad dar folk samlade godis i uppochned vanda paraplyer och klappade i handerna och dansade. Jag blev sa glad! Underbart!
Mmm... jo, jag langtar hem, men jag har inte fatt nog av Spanien annu.
Alskar er!